Jag är så stolt över mej själv efter den otäcka händelsen idag! (Det kan även hända att jag får bestående men...)

Mitt upp i min effektiva fönsterputsning ser jag, till min stora förskräckelse, att det sitter en stor, ful spindel längst ner som bara väntade på att sätta sina hugg-tänder i mej!
Kvicktänkt som jag är griper jag tag i närmaste sprayflaska (som råkar vara just fönsterputs) och sprutar som om mitt liv hängde på det -vilket jag är övertygad om att det gjorde.

Efter flera sekunders medvetet spindeldränkade slutar jag för att se om mitt offer fortfarande är vid liv... Vilket det var, (Jag kan nästan svära på att det mostret pekade på mej med sitt äckliga ben) så jag sprutade lite till, för säkerhetsskull.

Nu är det inte så att jag är stolt över att jag så absurt slutade min fiendes liv, utan för att jag gjorde något över huvud taget. Jag kan också nämna att mina ben darrade en aning när jag backade därifrån, bara för att jag inte ska bli för alltför kaxig.

Annars var min arbetsdag ganska händelselös.

Danika har för övrigt äntligen släppt till, så det blir att hämta hem henne inom en snar framtid. Då hoppas jag även på finfina bilder av hennes vackra make.
I sinom tid, i sinom tid..

På tal om bilder så ska jag försöka ta lite bättre bilder på "Bobban" idag.
Jag förstår mej fortfarande inte riktigt på min kamera. Det borde finnas för-installerade program i hjärnan så man slipper alla tråkiga Instruktionsböcker. Vem läser dom, egentligen?