Det var en sak som slog mej idag när Ida var och hälsade på... (Inte fysiskt, utan psykiskt då, naturligtvis.)

Självklart var det inte mej själv hon ville hälsa på, utan lilla Luna -Själv har man tur om man lyckas få ögonkontakt med någon som kommer genom dörren. Oftast sökes denne "någons" ögon mot mina armar, och om inte Luna ligger i dom följer en noggrann scanning av lägenheten tills hon är funnen.

Idag hade hon dock aningen otur då lillan och Timmy just somnat in för en middagslur när hon kom, och inte hade någon av dom vaknat när hon skulle ge sej iväg igen. (jag såg nog att du var och petade lite i täcket =D)


I alla fall... Luna har ungeför 1.000.000 kusiner på sin pappas sida, och inte en enda på min sida då vi total-överaskade alla med att "laga bullar" först.
Men misströsta ej! Det är faktiskt så att ännu en bulle håller på att gräddas i inte mindre än min storasysters numera "fylligare" mage, och den förväntas vara färdiggräddad precis en månad före julafton!

Ett stort grattis till er, Ida och Johnny!