Rivmärken och kräkmedel

Det är livsfarligt att titta på lurviga 12 veckors kattungar, lika farligt som det är att få snutta på en tre-månaders bebis, och i helgen har jag blivit utsatt för båda!

Gårkvällen spenderades hemma hos Linn och Cameron där det blev filmtittning och Chicago-spelande. Deras nyinflyttande lilla kissevalp tog dock upp största delen av min uppmärkssamhet ifrån filmen, och nu i efterhand så kan jag säga att min resenssion av filmen skulle präglas av ett stort IG, men vad gör det? Jag fick busa med en kissevalp =)



 Brorsan och respektive kom just förbi med deras bedårande lilla tre-månaders flicka. Hon skrattar och ler mest hela tiden, och fastän hon känns så liten, så liten så känns det helt sjukt att lillan faktiskt varit i den storleken, och ännu mindre (tack och lov). Tänk att tiden går så fort. Snart kutar hon och pratar, och innan vi vet ordet av så har dom väl pojkvänner båda två. Huga!
Låt åren gå saaaaaakta.






Mina ben är nog fulla i små hål efter kissens nål-vassa tänder och klor, och både jag och mina kläder luktar kräk, men jag skulle inte säga nej till någon av dem =) ♥

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0