♥ En hel vecka har redan gått...
Jag måste nästan dubbelkolla, men ja, nu är det en hel vecka sedan lilla Grim kom till oss. Sjukt fort det gått, och samtidigt så sjuukt sakta...
Senast jag träffade Timmy och lillan var i fredags och jag håller bokstavligen på att längta ihjäl mej efter dom!! Om det inte stått -30 grader på termometern skulle dom ha kommit i helgen, men vi tyckte det kändes alldeles för riskabelt att köra, omän det bara är drygt två mil så vore det otroligt onödigt om bilen skulle bestämma sej för att stanna någonstans på vägen...
"Mammaa, sjjukan, lillebjoj", har lillan sagt när vi har pratat i telefon, och Timmy säger att hon springer runt och ropar "Lillebjoj" nästan hela tiden, haha. Hon är alldeles för liten för att riktigt förstå vad det innebär, men man måste ju erkänna att hon har lite koll ändå =)
Tillbaka till "Lillebjoj" då... jag tänkte berätta lite om vad han riktigt "har på sej" för nått. Å de.
"Mammaa, sjjukan, lillebjoj", har lillan sagt när vi har pratat i telefon, och Timmy säger att hon springer runt och ropar "Lillebjoj" nästan hela tiden, haha. Hon är alldeles för liten för att riktigt förstå vad det innebär, men man måste ju erkänna att hon har lite koll ändå =)
Tillbaka till "Lillebjoj" då... jag tänkte berätta lite om vad han riktigt "har på sej" för nått. Å de.
Han har fått en liten sensor/probe som lyser rött och fästes runt hans hand eller fot. Den är kopplad till en saturationsmätare och är till för att mäta hur han syresätter blodet. Pulsen mäts också med hjälp av den.
"Näsan", eller CPAP´n som det egentligen heter (continues positive airway pressure), gör att det lättare för honom att andas. Det går två små piggar in i näsan, och genom dom kommer det ett jämt flöde av luft som hjälper lungorna att vara lite utspända. Mössan hjälper CPAP´n att hålla sej på plats.
Den togs bort efter några dagar.
Dom första dagarna låg han på en vattenbädd som hjälpte honom att hålla en lagom kroppstemeratur. Det är som det låter, en madrass fylld med varmt vatten.
Nu håller han kroppstemeraturen av sej självt, med hjälp av klläder och filtar förståss!
"Sonden" är en tunn slang som går in genom näsan och ner till magen, det är genom den har får mat tills han är stark nog att amma själv. Just nu görs "sondavdrag" dom gånger han ammar bra, vilket är någon till några gånger om dagen.
"Sonden" är en tunn slang som går in genom näsan och ner till magen, det är genom den har får mat tills han är stark nog att amma själv. Just nu görs "sondavdrag" dom gånger han ammar bra, vilket är någon till några gånger om dagen.
Dom senaste dagarna har han fått ljusbehandling, eller "solat", i perioder då han blivit lite gul i huden. Nyfödda har rätt många röda blodkroppar och dom små hinner inte riktigt ta hand om det gula färgämnet (bilirubin) när det är dags för dom att bytas ut mot nya, och ljuslamporna hjälper till att bryta ner det gula ämnet så att det kommer "den naturliga vägen".
Dom fräcka små "solglasögonen" skyddar mot det starka ljuset som annars är helt ofarligt.
När CPAP:en togs bort kändes det som en enorm lättnad! För det första hade han ju visat att han klarade av att andas bra helt själv, för det andra så blev det mindre sladdar att hålla reda på (jag vågade nästan inte lyfta honom själv där i början), och för det tredje så blev vi kvitt det surrande ljudet av luft som strömmade in. Det enda som återstår nu är saturationsmätaren (puls och syresättning av blod) och sonden. Det känns otroligt tryggt att både jag men främst personalen har stenkoll på hans puls och syresättning dygnet runt! Och fastän han nu får vara med mej inne på rummet på dagarna så ser dom fortfarande hans "kurva" inne hos dom hela tiden.
När CPAP:en togs bort kändes det som en enorm lättnad! För det första hade han ju visat att han klarade av att andas bra helt själv, för det andra så blev det mindre sladdar att hålla reda på (jag vågade nästan inte lyfta honom själv där i början), och för det tredje så blev vi kvitt det surrande ljudet av luft som strömmade in. Det enda som återstår nu är saturationsmätaren (puls och syresättning av blod) och sonden. Det känns otroligt tryggt att både jag men främst personalen har stenkoll på hans puls och syresättning dygnet runt! Och fastän han nu får vara med mej inne på rummet på dagarna så ser dom fortfarande hans "kurva" inne hos dom hela tiden.
Amningen kommer nog igång eftersom... Tills dess att den funkar får jag nöja mej med att leka kossa istället. Muuu!
Kommentarer
Postat av: Caroline Nilsson
Wow vilket äventyr Moa ! Skönt att se att ni mår bra och att prinsen gör sånna framsteg : ) lyckokramar från mig / Carro
Trackback
