Då var domen fälld...

Jaha, då var det klart. Jag blir en glasögonorm.
Jäg och lillan är just hemkomna från Ajaur där det huvudsakliga syftet var att kolla min syn, men vi hann med både Dollarstore och lunch med Diana innan vi var tvungan att åka hem så Maya skulle hinna på jobbet. Två stycken tidsoptemister i bilen slutade med att vi anlände till Malaga-skylten drygt 10 minuter innan hon började, men hon hann nog. tror jag.
 
I alla fall... Tydligen så bör jag undvika att köra bil tills jag fått tag i mina glasögon. -mutter- Jag har väl länge anat att det egentligen borde  sitta ett par bågar på min snok, men att det var så illa fanns inte någonstans i mitt huvud. Och det värsta är att jag förmodligen orsakat det själv när jag sitter och ritar, målar eller stickar en längre tid med en hög grad stirr-koncentration i blicken. Pauser ska bli mitt nya mellannamn!


Frågan är nu, vilka bågarr??





Onsdag, då.

Näe, nu försvann dagen för mej igen. Gårdagen altså. Efter middagen åkte vi i omgångar till Kim, Anneli och lilla Wilma som äntligen fått komma hem och sedan blev det färgning av hår! Lillans storkusiner (våran lilla och Noel) lider av snorsjukan så dom fick snällt stanna hemma, men förhoppningsvis hinner dom tillfriskna innan vi åker hem igen så lillan får hälsa på och möblera om deras hem lite =)

I lördags åkte vi i alla fall dom 8 milen till Lse för att få våran första titt på underverket och snusa lite bebishår. Hon var såå fin, och liten. Lillan har nog aldrig varit så liten, tror jag bestämt =) Jag som i vanliga fall har stora svårigheter att se någon som helst likhet mellan nyföddingar och föräldrar såg en stor likhet i både hennes mamma och hennes pappa. Men konstigt vore väl annars. Kanske.

Stolta föräldrar♥





Vill man inte bara bita av henne den lilla snoken?


Jag vet inte riktigt vad jag gjort resterande dagar, men det har tydligen inte funnits någon tid över till någon dator i alla fall. Timmy the klantskalle tog med sej vagnen hem till Flurkis, men här syns inga sura miner då jag oich mor min snabbt  hämtade Mayas gamla sittvagn från förrådet och det går ju lika så bra. Lila är den också. Och ganska tung.  Men den rullar ju.
Igår tränade jag och lillan på våra modellskills framför Johanna med kameran. Lillan tjoar på som vanligt och posar vant framför kameran medans hennes mamma för det mesta alltid lyckas få med någon konstig grimars. Vissa är väl mera fotogeniska än andra, antar jag, och jag kan med all säkerhet säga att jag ligger bra nog högt på den icke-fotogeniska sidan.













Som vanligt så är detta inte alla bilder då Johannas kamera har förvana att ta vääääldigt många bilder vid samma tillfälle, men vi klagar icket! Vi vill ha så många bilder som möjligt på våran lilla ängel. Även kallad finaste tjejen i världen!♥


Lillan sover för tillfället som en stock, men när hon vakkner ska vi bege oss till farmor och farfar (mina) och ge den en omgång med saxen, och sedan ska jag förhoppningsvis också bli lite korthårigare och dessutom lite ljushårigare. Det projektet påbörjades igår och ska fortsättas idag när Ida känner sej redo. Ibland behöver hon lite övertalning =)

Hej och hå!

Idag, idag är det tisdag. Eller är det onsdag?

Dagarna rinner mellan fingrarna på mej när jag är hemma. Johanna med alla hundar är på G hit nu, och efter det blir det huge uppdatering med bilder.
Ill be back!

Jag har blitt Faster!

Inatt klockan 01.55 fick sej lillan sin första kvinnliga kusin från sin mors håll. Hon väger 4 kg och mäter 53 mogna centimeter (citerat från ingen annan än den stolta fadern). Ett riktigt litet underverk! Såå jätte fin, och nu kan jag verkligen knappt vänta tills jag får snusa på det lilla huvudet,  hålla dom små fingrarna och bita på dom små fossingarna. =)
Det är som ett mirakel
när ett barn har blivit fött
- ut kom en liten mänska
som ingen förut mött!
Ett spädbarn är så vackert
och dess doft helt underbar.
Och det är nåt visst med blicken
som är så sällsamt vis och klar.
Från den stund man tar emot det
blir inget mer detsamma.
För ett barn förändrar livet
för sin pappa och sin mamma...
Ett sånt hav av ömsint kärlek
som plötsligt växer fram
för detta lilla under
som ännu vägs i gram.

Lillan endast tre dagar gammal♥

Country girl

Jiiihaaa! Vist har lillan fått sej en fräck, rosa (något stor) cowboyhatt? Blank och fin är den, och med det upp-och-ner vända Disney märket längst fram blev den plötsligt snarlik pottan hon fått av hennes mormor.
Men det är nog bara jag.
Imorgon brassar vi iväg mot Malå och förhoppningsvis, och förmodligen, har jag då gått och blivit faster! Eller suttit, om jag känner mej rätt. Min bäste bror och hans respektive befinner sej i detta nu på förlossningen i Lse och får nog när som helst sitt lilla underverk placerad på magen =) Jag hoppas innerligt att allting går som smoort och att dom får komma hem illa kvickt, nu varken kan eller vill vi vänta längre.
Jag har väntat på "THE phone call" hela dagen, och varje gång telefonen ringer stiger pulsen högt över huvudet, så snälla -Ring mej inte om du inte har något vettigt att säga. Höhöö... Seriöst!
´
Igår bjöds det på middag hemma hos Ida, Johnny och Noel. Timmy hade kul hela dagen åt att jag säger "Pangkaka" istället för "Pannkaka" som det egentligen heter. Tydligen. Well, Well. Potatoe Potato.

Här följer fortsättningen efter middagstid...

Efter dopet, presentöppningen och fikat begav vi oss mot Mli och Kristers hus för inspektion. Var detta ett hus vi skulle kunna äta middag, se film, äta godis och sova i? Vi sover inte vart som helst vet ni =D Men dom klarade våran inspektion galant och vi kunde lungt spendera natten i lilla Vanessas framtida rum. Lillan var tillochmed så fräck att hon snodde Vanessas enda spjälsäng så att hon var tvungen att sova med sin mamma och pappa, men jag tror inte hon led alltför mycket faktikst.
Medans lillan åt sin gröt visade hennes mamma (jag) vilken bra förebild hon är och åt till frukost en bit tårta. Farligt gött var det, men jag jämnade snabbt ut det med en limpa-macka med körv. Plus minus noll.

Efter fikat begav vi oss mot min gamla Naturbruks-klasskompis Hanna som bor inte alltför långt borta från Mli och Krister. Henne har jag jag nog inte sett sedan studenten, tror jag, så det var ju verkligen på tiden! Särskilt med tanke på att våra småttingar nästan är precis jämngamla och att vi har sagt att vi ska träffas sedan dom föddes. Kass är vad vi är! Men idag slog vi den flugan med.
Lillan tyckte lilla Tims leksaker var väldigt roliga, och Tim själv verkade tycka dom var dubbelt så roliga när lillan hade dom =) Det slutade med att dom satt där med en enda leksam mellan sej och resten av leksakshögen låg orörda i backen. Haha! Sötgrisar.
¦
Lillan var helt utslagen när vi bagav oss hemmåt och somnade fortare än fortast! Tutten åkte ut efter bara någon sekund, och det vill inte säga lite!
Tack alla fina för en super-duper helg!

VARNING för långt inlägg med bildbomb

Katterna kom störtande mot oss direkt vi öppnade ytterdörren idag. Till och med Maoui, som i vanliga fall brukar vara lite blyg mot lillan, kom och stök sej mot oss och jamade som besatt. Eiya lät mera som ett jetplan, men i det stora hela verkade det som att dom verkligen tyckte det var på tiden att vi kom hem. Inte kan vi hålla på och spendera en natt borta bara sådär!
Jag var tvungen att gå och kolla om det var slut mat, men i skålarna fanns både vatten, hårdmat och burkmat så det verkade faktikst som dom saknat oss =)
·
Vi var alltså på lilla Vanessas dop igår och efteråt var det så mycket tårta kvar att vi bestämde oss för att stanna en natt extra. Höhö. Tårta funkar finfint till båda frukost, lunch och middag. Dock bytte vi ut middagen igår till pizza, men det slank också ner.
Vi började i alla fall lördagen med att jag "paxade" att köra. Då kunde jag passa på att prata ikapp med Vanessa (stor vanessa) som skulle åka med oss till dopet och som varit söderut (Götet) alldeles för länge medan Timmy och lillan satt i baksätet. Det var bara det att vi malde på lite väl mycket och lite väl ivrigt, för hux-flux så befann vi oss i Skellefteå... Konstigt, tänkte vi. Skulle inte vi ta av vänster efter Bureå??
Jo, det skulle vi. Klockan var då altså då fem i ett, och dopet skulle börja klockan ett. Jag kände hur det plötsligt blev väldigt varmt i bilen och gissade att det var paniken som kom gående. Fan också!! Vi skulle garanterat komma klampande lagom till prestens "Simbaaa" (prästen håller upp barnet). Så typiskt!
¦
Eftersom vi nu skulle komme från ett annat håll ringde Timmy efter vägbeskrivning, och det var en väldigt lugn och sansad Krister som svarade och berättade hur vi skulle köra. Kyrkan skulle komma efter vägen så det var bara att hålla rakt fram.
Efter ett onödigt stopp i fel kyrka (varför i hela friden finns det två??) så var vi äntligen framme och såg lite lättat att det kom fler samtidigt som oss. Puh! Vi skulle inte komma sent ensamma =)
När vi kom in (nu i rätt kyrka) möttes vi av ett par ko-lugna föräldrar som väntade på att klockan skulle slå två så att dopet kunde börja. Klockan två, inte ett! Där hade vi alltbra nog tur.
Ovan: Timmy och lillan väntar på att det ska bli dopdags.

Ovan: Mli med, för tillfället, odöpta lilla Vanessa
Ovan: Duschen
Ovan: Simbaaa

Ovan: Såhär glad blir det när det naklas sång... aahhhh ahh ahhhhh!

Ovan: Dessa nymodernigheter.... töck töck

Ovan: Familjen Eklund och Mli =)

Ovan: "Njaa... det var väl sådär", är Vanessas kommentar efter dopet.

Ovan: Luna flörtar med lilla vanessas stolta gudfar David=)

Ovan och nedan: Lillan hittade en lekkompis medans paketöppningen pågick.
Ovan: Det gick väl sådär =)

Ovan: Men tårtan var goood!

Fortsättning följer efter middagstid...

Lördagsmorgon

Jaha, då är man redan fikad och borstad tänderna på och klockan har inte ens slagit kvart över sex. Jag och lillan är lite oense om när "morgonen" början för hon verkar tycka att det är allt från klockan halv sex till halv åtta medans jag säger att den absolut inte börjar förrän tidigast sju. Hon är dock en väldigt envis typ och fler vinster är jag i den tävlingen... men en 2:a plats är väl inte så pjåkigt?
På tal om annat så kan jag överraska lite genom att säga att jag satt och glodde på hockey igår. Hockey! Jag stickade iochförsej medans, men jag hejjade och kom med några "Men åhhhh!!!" ibland också. Vid nått tillfälle tror jag tillochmed jag satt och höll andan. Haha.
Tänk vad mycket mer spännande det blir när man har släktingen som spelar forward. Go Melker!!
Bild lånad HÄRifrån
·

Baka baka liten kaka

Nu är första lasset limpor inne i ugnen och dom två resterande väntar på att bli ugnade dom också.
Lillan sover i sitt fängelse (spjälis) och jag funderar på att sticka vidare på mössan. Den har tagit två kvällars paus då stickningen snabbt bliv nedröstad av chipsskålen och en bra film. Töck töck. Men idag blir den nog klar =)
När jag vaknade i morse viste jag inte riktigt vad jag skulle tro. Jag hade drömt en sån hel-sjuk dröm att jag började tvivla på min mentala hälsa, problemet är bara att jag inte kan komma på vad jag drömde..?

HERRTUTTAR


Man tager vad man haver.

God morgon då. Hur tur har inte Timmy som blir väckt med kaffe och scones?! Det blev han nämligen idag.
Till er som tror att det endast går att knåda scones med mjölk har fel! Det går med grädde med. Och lika gött blir det. Typ.
Vi håller även på att "renovera" lite i köket. Hittils har två av tre nya bänkskivor flyttat in, och den tredje fick hemläxa då jag råkade mäta lite fel (ooops) och följde åter igen med till Beijer för 1,5 cm kapning.
Det återstår dock en del kvar. Bla ska handtagen på luckorna bytas ut, "träbiten" ovanför bänkskivorna och under skåpen ska betsas svarta och skärbrädan skall bytas ut.
Plus att jag tror att jag ska pimpa kaklet lite grann. Vi får helt enkelt vänta å se.

Min lilla saffransbulle♥

Nyss när jag klev (läs: stapplade) in i duschen möttes jag av detta:
Har jag inte sötaste pojkvännen så säääg! Han har altså klippt/skurit ur bokstäver ur en (min!) skrubbsvamp. Avrundade hörn och allt!
Jag får nästan dåligt samvete att jag aldrig klipper sönder sågra av hans saker...

Behärska din vrede och du fattar kloka beslut.

Åh, så otroligt I.R.R.I.T.E.R.A.N.D.E. när datorn inte vill som jag vill! Man tror att man inte är så fullt beroende av den jäveln men när det väl kommer till kritan så visar det sej att man är datanörd ända ut i fingertopparna. (ända ut till nagelspetsarna om jag haft några)
Nåja, så länge ingen får ont av att jag ordbajsar här lite (a lot) gör det väl inget?

Idag har vi i alla fall gått Mount everest igen, och tro mej -idag kändes det fan som det! Jag trodde benen skulle ge vika halvvägs uppför jävulsbacken, svetten rann och jag flåsade värre än ett fullblod nykommen från banan. Puh! Isa trippade på brevid oss och verkade inte ha märkt någon märkbar skillnad i marklutningen och fortsatte därför i samma raska takt. Det var bara för mej att hänga på!
Jag har hittat en personlig coach alldeles for free!
Ovan: En nyvaken och glad liten skitunge =)
Åh, just det. Som pricken över i:t på vår promenad så lyckades jag på något vänster fälla krokben för mej själv idag.
Lite lättad över att gå i nerförsbacke istället för uppförsbacke längde jag på steget lite, och när jag kände mej som hurtigast (solen lyste i ansiktet, lillan sov i vagnen, hunden sprang glatt vid min sida) så hakade skorna plötsligt ihop sej och gillrade en livsfarlig fälla! Jag hade med all säkerhet ramlat raklång i marken och tryckt in min näsa i hjärnan om jag inte haft mitt järngrepp om vagnen, så istället föll jag bara ner på knä, slog pannan lite i "styret" och hasade efter vagnen dryga metern.
Det måste ha varit en vacker och inspirerande syn, men tyvärr verkade ingen ha sett mej. Det vet jag tack vare mina blixtsnabba reflexer som kastade upp mej samtidigt som jag spanade runt mej likt en hök i flera sekunder.
Kraakraaa!

Schluuuutve

Jag är helt död efter en heldag i vagnstyrningens tecken. Från klockan 10 till 14 har vi promenerat med vagnarna längst strandpromenaden i gassande solsken samtidigt som vi fått lite vettiga saker gjorda också.
(Jag kanske ska nämna att jag och lillan hakade på Timmy in till stan i morse (nåja, klockan 9) där han dumpade av oss hos Ida och Noel där också lillasyter Maya befinner sej.

Jag har till exempel visat upp lillan för jobbet, vilket verkligen var på tiden med tanke på att hon blir ett helt år om en månad, och Maya har lämnat in inte mindre än 3 stycken CV:n på hela tre olika stället =D Med adnra ord en väldigt produktiv dag.
Vi hoppas innerligt att henens jobbjakt ska bli framgångsrikt så att hon inte behöver pilla navelludd alltför länge.
Lillan såg så glassig ut där hon låg i vagnen i sin  varma, fina åkpåse, halsduken, solbrillorna och pixasken i högsta hugg.
Tyvärr kan jag inte bjuda på någon bild från idag då Maya envisades med att ta med sin kamera istället för Idas som vi först tänkte, och när jag frågade henne vars hennes överföringssladd var svarade hon -Hemma!, som att det var den självklaraste saken i världen.


Bjuder på en High Fasion bild på Robin, jag och Finaste ponnyn Prisma♥

Kom på att...

...mössan och sockorna blivit klara. Yeeey! Gult blev det, tycker det passar nu till våren när solen börjar komma fram och man vill ha lite mer färgglatt =)
Min mobilkamera är nästan lika bra som igen kamera alls, men vi glömde laddaren till systemen när vi var hos Emil och Sandra. Rackarns skit också!
Nu ska jag påbörja Elmers mysse som jag lovat honom =)

"Alla vet hur man uppfostrar barn, utom de som har dem" - P. J. O´Rourke

När jag läser Mli sista inlägg kommer jag ihåg precis hur det kändes dom där stunderan när man inte riktigt kände att man räckte till som mamma.
Jag kommer ihåg den där tunga klumpen i magen som vägrade att försvinna, jag kommer ihåg tårarna som hotade att tränga fram vilken sekund som helst och jag kommer ihåg känslan av att känna mej totalt värdelös och oduglig. Men mest av allt kommer jag ihåg känslan av att faktikst Lyckats! Lyckats trösta henne, lyckats få henne somna, lyckats få henne att äta.
Lyckats, lyckats, LYCKATS!

Varje dag var full av saker man lyckats göra. Små saker från att hinna äta något själv till att få lillan att äta. Och det man inte hann eller kunde göra på dagen kunde Timmy hjälpa till med när han kom hem från jobbet.
Mli gör allting helt själv! Eftersom Krister ofta är borta och jobbar i flera dygn får hon klara allting på egen hand. När vi andra, helt utmattade, kunde lämna över lilla gaphalsen till pappa en stund på eftermiddagen så är det bara för Mli att bita ihop och fortsätta. När vi andra vaknade på natten kunde vi ibland be pappa att ge flaskan, men för Mli är det bara att stiga upp och göra det själv.
Folk säger att skaffa barn inte är någon dans på rosor, men jag skulle säga att det är precis vad det är! Det kan vara så otroligt underbart, vackert och fantastiskt att man tror att man lever i en parfymerad, rosafluffig dröm, och i nästa sekund har man trampat rakt på den vassaste taggen och som följd kommer vakna nätter fyllda med skrik och dagar fyllda med otröstliga barn.
Men för var dag som går blir det allt längre mellan taggarna, och tillslut kan man vända sej helt om utan att  se så mycket som en upphöjning i stjälken och dom få taggar man lyckats trampa på lämnar inte mer än ett nålstick i foten.
Det är en underbar känsla, och en lättnad, att veta att jag lungt kan vända mej om och bara se små upphöjningar på våran ros, men jag vet också att vägen hit varit lång och att vi inte ens har kommit en bråkdel av våran färd.
Men en sak är säker. Alla taggar som ligger i vår väg kommer att bli Terminated!

Det är tur att jag skriver så att man förstår...

Gidde Palema, din vackra häst.


Sooooolsken!

Söndag idag. Om jag hade arbetat och tjänat in storkosingen som vanligt hade jag försökt ta vara på den här dagen in i det sista innan Måndagen kommer klampandes. Som tur är så är jag fortfarande mammaledig med lillan och inga planer att gå tillbaka till jobbet detta sekel. I alla fall ska jag försöka vara hemma så länge som möjligt, och bara tanken om att gå tillbaka till jobbet får det att knyta sej i magen. Hurrgatta! JAG VILL INTE!
Nog om det. Jag ska nog ta ut förtidspension.
Våran söndag har för övrigt förgyllits av finbesök i form av Karin, Jimmie och lilla Elmer. (om lilla Elmer försätter att växa blir det snart Elmer, Jimmie och lilla Karin höhöö)
Vi passade på att vara ute i fina vädret såklart, och fy tusan(!) vad slut man blir. Lillan däckade som en säl när vi kom in och jag skulle gärna göra desamma om det inte vore så att vi gärna vill ha middag ikväll med. Huhu vad jag saknar att bara kunna kila över till MAX och götta i sej Max-Mål och Cola. Mmmmm....
(Okej. Timmy lagar maten idag men det är Simpsons på TV...)
Elmer drar lillan i pulkan. Eller håller i snöret, rättare sagt.
Nedan: Här ligger Maoui och solar sej.
Neeej, vänta nu. HÄR är Maoui.
...och Eiya som just fått syn på en vovve.

-Klyftig rubrik insättes här-

Uuäk, igår vaknade jag med världens nackspärrr och det verkar hålla i sej idag med. Det har blivit aningen bättre med några alvedon och Zon-gel, men det är fortfarande bäst att inte röra sej mer än nödvändigt.
En lyx jag ska unna mej när detta går över är att vända huvudet utan att behöva vända hela kroppen åt samma håll.

Lillan klackar runt på golvet med sina fina klackskor. Det är perfekt, då hör man precis vars man har henne. Klick, klack, klick, klack. Alldeles nyssens klackade hon iväg till hallen och blev sedan knäpptyst. Jag gissade att hon fortsatte sin lådsortering som hon startade i morse, och alldeles riktigt så står hon där och drar ut alla kläderna =) Hon tycker nog det är på tiden att vi rensar bort alla vinterkläderna.
Bild från i morse utan klackskor♥
Hummhummhumm, tvätten håller på att tvättas, köket är städat och lillan ska snart ta siesta. Själv ska jag nog fortsätta med min stickning som påbörjades i förrgår. Det ska bli en "set" med sockar och mössa, och bara mössan återstår. På tal om stickningen är det nog den som gett mej den den fördömda nackspärren.

Skämtar du Aprillo?

Kul att vakna upp till den här synen nu på morgonkvisten. Niet! Snön riktigt vräker ner...
Jag trodde vi alla var överens om att vi ville ha vår nu, så vem det nu än är som beställt mera snö -Räck upp handen så jag kan kicka youre ass!

Finally!

Efter många långa dagars väntan och längtan fick vi idag första glimten av lilla Elis. Så liten och söt! Och mörk! Tror nästan att brevbärar´n varit i farten med tanke på dom två ljusen lillen har till "föräldrar" =) Höhö. Näe, jag skojar bara. Tror jag.
Nedan: Ett stycke stolta, om än lite trötta, föräldrar med lilla knytet i famnen.
·
Nedan: Ett par stolta pappor visar upp sina söta barn! Men vänta nu....
·
Nedan: Söta Elis igen =) För att göra det lätt för oss kan vi säga att alla bilder nedan kommer att innehålla iaf en liten Elis.

·
Nedan: Familjen Luna + Elis

Sådärja. Nu är bebisabstinansen sjunkit med några millimeter i alla fall. Jag hade nästan glömt hur ömtåliga dom små liven känns i början. Alldeles lealösa =) Lillan har ju aldrig varit så liten, hon föddes som muskelberg. Aoowwwrrr!


Jag blev nästan lite rädd där...

Strax efter Timmy åkt till jobbet idag så slockande datorn. Bara sådär, stendöd! Den vägrade absolut att starta om trots att jag bönade och bad (svor och hotade med ett skumbad).
Djupt där inne började jag misstänka att det kunde vara grafikkortet som pajat, men jag kastade den tanken åt sidan fortare än fortast och hoppades istället att den bara tyckte att den gjort sitt för den här timmen och skulle starta igen efter våran promenad.
Den gjorde den inte, och jag var tvungen att gräva fram grafikkorttanken igen. Nedrans också! Hur ska vi klara oss utan dator? Det finns ingen budget just nu för trasiga datorer...
Som tur var behövde jag aldrig planera vidare om hur vida vi skulle klara oss utan dator för den startade igen efter vi rengjort den och tagit bort allt damm och ludd. Yey! Dessutom låter den nästan igenting nu, så det var kanske på tiden.
¨
Idag gick vi samma runda som vi gjorde igår, och konstigt nog kändes den mycket kortare idag trots träningsvärken som härjade i min rumpa =) Kanske för att det hade fryst på lite så jag slapp dra vagnen i gegga-moja? Kan tänkas...
När hon vaknade gick vi och hälsade på kaninerna i stallet. Dom blev helt vilda när vi kom in och attackerad vattenflaskan som för övrigt var snustorr! Deras bur var lika tom på vatten som den var på mat och hö(!!) och dom drack länge och väl när vi gått in och fyllt på vattnet. Några stackars morötter fick dom också, men av något hö eller vatten fanns inte ett spår... Eller ja, hö fanns det men det luktade starkt av mögel. Hoppas verkligen inte dom får av det. Kaniner är ju jätte känsliga ju...

Så fint =)


Töck töck

Man kan inte lämna lillan nakenfis i mer än två sekunder innan hon går och märker revir.
Vi vet redan att du bor här.
Vi är dina trogna undersåtar.

Pust!

Jag och lillan har just kommit in från en promenad runt Långvallen, en sträcka på dryga 7 kilometer. Inte ungefär, ca, nästan 7 kilometer, utan DRYGA 7 kilometer! Puh! Det är inte många meter som är plana på den vägen. Upp, ner, upp, ner, upp, ner, ner, ner, ner, upp, upp, upp... upp.
Jag var bara tvungen att ta kort på vad som kändes som Mount everest men ser mer ut som vilken mesväg som helst, men det var typ 90° både upp och ner. Jag lovar!
Nu är det snart tre dagar sedan Emil och Sandras lilla ELIS kom till världen, men vi har inte sett skymten av någon bebis än. Snart åker vi och hälsar på med eller utan deras medgivande =)

Våren i all ära, men...

... vi alla djurägare vet vad det betyder, och det är HÅR! Massvis med HÅR! Trots att mina katter bara vistas inomhus än så har jag borstat bort 4 fulla borstar med löst hår idag, och det var bara från en Maoui! Den andra, Eiya, lossar aldrig hår, men vi kan väl säga att Maoui lossar för dom bägge två.
Eftersom dom snart kommer att få börja gå ute har jag promenerat med dom i koppel några gånger för att dom ska få se och lära känna omgivningen lite innan dom blir helt fria =)
Eiya den galenpannan tog tillfället i akt och hoppade upp på allt som går att hoppa upp på, kröp under och mellan allt som gick att krypa under och mellan på med mej hängandes i kopplet efter, men när hon tog sats för att hoppa upp i ett träd sa jag stopp! Det får hon göra utan mej. Maoui däremot nöjde sej med att lägga sej på trappan och sola =) Fina Maoui!
Eiya


MAOUI





Helt ooootroooligt

Sitter och tittar lite på TV-shop, och vist är det helt otroligt att varenda produkt dom visar är "Resultatet från den senaste forskningen", "Den bästa träningen hittils" och att just DEN HÄR är det bästa om just DU vill gå ner i vikt.
Miljontals har redan fått hem den, (hur måga gratis exemplar får dom ge ut egentligen) då vad väntar vi på egentligen?
Bilderna lånade från tv-shop

-snörvel-

Jag har just tvingat Timmy att se Titanic med mej. "Men den är ju inge braa......" bölade han, och sedan visade det sej att han inte sett den sedan den gick på bio -97. I och med det fick han inte längre någon talan.
"Du ska se den med mej. Därmed basta!", sa jag. Jag kan vara riktigt bestämd om jag vill.
Så vi har sett Titanic ikväll, och jag tror att vi båda instämmer med att vi ska ta med oss en egen personlig gummibåt om vi får för oss att åka på en båttur någon gång i framtiden. Inte så troligt, men det är vad vi kommit överens om.
Vi ska även ta med egna fallskärmar om vi ska flyga och börja använda hockeyutrustning på tåg, i bil och på allmänna platser. Dom två sista la jag till själv.

Söntak

Det är inte det lättaste att fålla upp gardiner utan knappnålar, det fick jag bekräftat idag. Att man dessutom har en liten som tycker pedalen var en tokrolig pryl gjorde det inte ett dugg lättare =) Nej, gästrumsgardinerna får allt vänta tills jag knyckt åt mej några nålar.

Klockan ungefär halv sju igår kväll somnade lillan, och hon vaknade inte förrän strax innan sex i morse. Inte alls fy skam. Om det inte vore så att jag var uppe till tolv inatt hade jag kunnat känna mej riktigt utvilad när vi steg upp, men det tog vi igen när hon tog sin vanliga tupplur mellan halv nio och halv elva =)
Man ska väl passa på att vila när barnet sover. Eller var det bara i början?
Nej, nu ska jag fortsätta min storstädning, sedan blir det CREPES till middag! Yum yum! Bäst för Timpan att han handlat det jag behöver
Undrar just vems glasögon jag lånat..? Usch, vad jag saaknar mina piercingar.
Både läppen och tungan saknar jag.

FINISH!! The diamond standard

Puh! Så var paketomslagningen klar. Har hållit på med det hela kvällen.
Inte själva inslagningen då, men pakettillbehör såsom kort (som självfallet ska målas för hand) och... ja. Det var nog allt. Fasen så lång tid det tagit. Kan skylla lite på att jag klantade mej och var tvungen att börja om från början. Typiskt!
Nu ska jag ringa min kära sambo och fråga vars han håller hus.

En väldigt produktiv dag

Idag har jag flängt runt mest hela tiden, jag. Den började redan vid halv sju då jag blev väckt av lillans babblande. Vet inte vem hon pratade med, men hon verkade ha väldans roligt i alla fall. Jag försökte så osynligt som möjligt tjuvgnutta lite på henne, men jag blev tagen på bar gärning med en gång (vilka falkögon hon måste ha, altså) och då var det bara att kliva upp. Så länge hon inte vet att man är vaken brukar hon roa sej själv gansla duktigt =)

När hon tog sin första lur vid nio någon gång så smet jag iväg till Stan och där har jag spenderat ungefär halva min dag. Jag har bland annat stått och dreglat båda innanför och utanför Indiska, Kappahl, Lindex och Gina och drömt om vad jag skulle göra om jag vann 27 miljoner på V75. (Jag skulle ge allting till välgörenhet my ass.)
Men det jag gjort på riktigt är att köpa underrullar och tråd till syrrans symaskin då det står uppfållning av gardiner på kvällens schema.
Det som också stog på inköpslistan idag var en doppresent till Mli och Kristers lilla Nessa Nis, och det kan jag checka av nu. Nu återstår bara inslagningen, och det är ju det som är det roligaste! Tja, tätt följt efter öppning av paket i alla fall.
Timmy himlar alltid med ögonen när jag kommer hem med ett paket. Han vet att jag alltid svarar "Jaaa" om kassörskan frågar om det är presenet. Men det är det ju. Till mej.



Jag har min alldeles egna lilla städtant, jag.

•Jag och lillan har städat idag. Duktiga är vi allt!
Luna VS The snabeldrake
¨

Måndag-Onsdag del 4

Tillbaka till Måndagskvällen.
Trots 0 graderna som ven ute så lyckades lillan dra på sej världens dunderhonung förkylning. Snoret rann och hostan som kom lagom till läggdags hotade att gräva sej ur halsen på henne. Stackarn.
Bacillen som hon lyckats charma till sej klarmar sej fortfarande envist fast, men det verkar som den börjar tappa fotfästen då hon inte alls snorat lika mycket idag (nästan inget alls), och hostar gjorde hon bara fyra gånger för mycket inatt.
Med andra ord har vi suttit inomhus och trånat efter solen hela veckan, och vi kommer att fortsätta göra det tills sista snorloskan är utsugen! (go otri-baby)
Och det var i princip allt vi har gjort i veckan. Varit inne och sugit snor. Och lekt.
Det roligaste som finns är när vi bygger kojor av småbord och filtar som hon (okej, vi) kan krypa under, mellan och genom =) Lilla Eiya har också varit med i krypleken, och lillan pinnar på allt hon kan för att komma ifatt. Dock så är inte Eiya så dum som hon ser ut, för hon ligger alltid, alltid ett steg före! Men bara ett. Om hon skulle sakta ner bara lite grann skulle hon ha en Luna hängandes i svansen. Och det vet hon.
Också hux-flux så var vi äntligen ifatt. Tänka sej att det bara låg lite snor mellan i måndags och igår. Helt sjukt hur mycket snor det kan finnas i en 10-månaders. Det blev mycket tal om snor nu. Snor snor snor snor!
Inte världens vackraste ord.
Nu ska jag motionera min Hunter lite.
¨
To be continues...

Söndag-Onsdag Del 3

Att man har ett sk "Guldfiskminne" är inte den roligaste eller snällaste komplimangen man kan få. Guldfiskar är ju inte kända för att vara direkt långsinta, eller smarta över huvud taget. På att inte tala om minnet som verkar vara totalt bortredigerat från deras hjärna. "Donk", vad vad det..? Oj, glaset.. "Donk", vad var det..? Oj glaset.. "Donk", vad var det?
MEN hädanefter kan man skratta sej lycklig om någon säger att du har minne som en guldfisk. Däremot om någon säger att du har ett "Moaminne" så borde du nog ta kontakt med närmaste hem...  om du kommer ihåg vart du lagt telefonkatalogen. Bäst att sätta en lapp med nummret på kylen, utifall att...
¨
Jag följde inte alls med och tittade på lägenhet i söndags! Den lägenhet jag syftade på i förra inlägget var lägenheten vi kollade på för snart två veckor sedan. WTF? Kan tiden sluta gå på Red Bull?
Resten var nog sant. Tror jag.
Så, vidare tillbaka till Lördag kväll. Såhär roligt hade vi:
Bästa tjejorna!
Så här roligt hade vi egentligen:
Jag o Lina
Again
Födelsedagsbarnet i födelsedags kronan!
Födelsedagsbarnet förtjänar att bli matad
Malin, jag, Lina
Här är vi sådär belåtna igen. Iaf jag.
Malin spacklar naglar
Tärningsspel är så här kul!
Alla vi tjejor utom 1
Sådärja!
Vist talar bilderna om att vi hade en super-duper kväll? Vist talar dom även om att vi splittrade på oss senare på kvällen och gick ut på två olika ställen? och att jag träffade en gammal (fast hon är ganska ung) släkting som jag inte sett på år och dar? (var är min släktiiiiiinnnnnng)
Bra! Då var jag nöjd.
¨
To bo continued...

Söndag-Onsdag Del 2

Oj, med den hära åsne takten kommer jag aldrig att hinna ifatt. Det är ju för tusan Torsdag idag. Vist?
I alla fall så återkommer jag med lördagens bravader tills jag fått bilderna från kvällen i fråga. En bild säger fler än tusen ord, så jag tänkte att om jag lägger ut två eller tre så behöver jag inte skriva något alls. Så ypperligt.
Söndagsmorgon började jag med ett glas Oboý för att sedan slita upp Lina ur sängen och sätta på en film. Hennes söta lillebror tipsade oss om filmen "Dinner for schmucks", och allt jag har att säga om den filmen är att den var ju.. eh.. intressant... Och att Mike från Vänner var med. Pheobes Mike.
Bilderna lånade från Google med sökord "Dinner for schmucks"
Ja, som ni ser. Intressant... Sevärd, absolut. Men intressant...
¨
Min bästa lillasyster har för övrigt flyttat till Umeå. Jag trodde det var för att hon ville bli nanny hos oss på heltid men hon har tydligen ett annat jobb... Vilken en, va? Jag kan nästan svära på att hon inte kan hitta ett bättre jobb där hon får gratis kost och husrum, och dessutom får hon jobba hur mycket hon vill! (minimum 12 h/dygn)
Hon kommer snart att komma krypandes.. höhö
I alla fall så var vi i Söndags och kollade på en 5-rummare åt henne, Jonas och Gizza (kissemjauen). Det var inget att hänga i julgranen, om man säger så, det kunde vi konstatera efter bara någon ynka minut. Dessvärre kom vi inte därifrån förrän dryga 3/4 dels timma senare då det var en hejdundrare till pratare som bodde där. Lillan var även tvungen att skrämma livet ur den 2 dagar yngre grabben som också han bodde där. Framfusig som hon är kröp hon direkt fram till honom där han satt i sin "lekhörna" och grabbade närmaste leksak, och lilla killen såg ut som om han sett ett spöke.
Allt hon verkar göra är att skrämma slag på stackars pojkar... Det är mammas flicka det!
I Måndags begav vi oss ut på en redig sparktur då vädret var bland det bästa! Sia-hunden blev så trött att hon lunkade EFTER oss sista biten. Det vill inte säga lite! Och istället för att ta gå in och ta en mycket, mycket välbehövd dusch så stannde vi ute i det fin, fina vädret ett bra tag innan vi gick in igen. (Duschning har liksom sjunkit i prio senaste tiden...)
Måndagskvällen spenderades på Hippo då det var dags för ännu ett dressyrpass. Och, puh, jobbigt var det allt! Red en enorm häst som krävde enorm ridning, och innan jag hittat alla knapparna på honom gick det verkligen superdåligt! Dock vägdes det upp igen då jag knappade några knappar rätt och kände plötsligt för att rida 2 timmar till. Love that feeling!
¨
Ojski påjski. Nu vaknade lillan.
To be continued...

Lördag-Tisdag Del 1

Voj voj, min stackars blogg har inte fått motionera på flera dagar. Det börjar verkligen bli dax ser jag... siffrorna på tangenterna börjar bli så tjocka att dom flyter ihop med varandra, det är knappt man skiljer ett B från ett I. Eller är det jag som behöver glasögon.
Vi gissar på det förstnämnda tycker jag, och för att ta itu med problemet fortast möjligt tänkte jag låta den riktigt sträcka ut sej idag. Flera dagar ska den få sträcka ut sej på, och om den inte är i bättre form till i morgon är det jag som bokar tid hos optikern.
På tal om glasögon så hittade jag mina gammel, gamla bakom soffan i förrgår. Undrar just hur dom kom sej ända dit?
Vi börjar väl med Lördag, då.
Borden och stolarna som fått sin efterlängtade make-over hade nu torkat, så dom fick ta som plats i lillans rum på direkten.
Nice va =)? Lillan verkar dock tycka min möblering var alldeles för trist, så hon har gått och möblerat om både en och två gånger. Och tre.  Verkar vara lite beslutsångest där... och ska dom verkligen STÅ upp? Nej, inte den gröna. Den gröna ska ligga. Sådärja.
På lördagseftermiddagen begav jag men mot schtan för att göra den osöker med Lina och Malin. Den blev väldigt osäker. Och det började inte bättre än att jag körde fast med bilen på parkeringen.
Ja, ni läste rätt. På parkeringen! "Men skottar dom inte parkeringar", kanske ni tänker nu? Jo, det gör dom. Alla parkeringar var skottade. Alla. Utom. En. Där skulle jag stå. Absolut, just där!
Snett körde jag in också, och när jag skulle backa till bilen kom jag varken fram eller bak. Stuck! Provade även "juck-metoden" (köra fram, köra bak, köra fram), men bilen flyttade sej nog inte en milimeter. Möjligen neråt i sådanafall.
Så, där stod vi (Lina, gapskrattar´n var också med), med bilen snett ställd över nästan två parkeringar, och stressen som påminnde oss om att vi skulle vara duschade, sminkade, fixade i håret, "ätna" och att vi dessutom skulle befinna oss 20 minuter bort om mindre än 2 timmar.
Jag gav bilen den argaste blick jag kunde åstadkomma (Timmys ben skulle vika sej i skräck), och efter att jag noga överfört tanken "Nu får du stå där och skämmas!!!" så haffade vi det vi behövde från bilen och låste.
~
Till mitt försvar måste jag säga att på Just.Den.Där.Parkeringen fanns en stor isbula helt övertäckt av nylagd snö, och den verkade passa som handen i handsken precis under bilen. Vilken tur, va?
Bilen förtjänar nästan eloge för att ens kommit över...
Här är dagen efter då Ida, Johnny, lilla Noel och Maya kom för att dra loss mej. Bilen hade inte på något underligt vis kommit loss eller blivit stulen som jag så intensivt hoppats på hela kvällen. -mutter-
To be continued....

RSS 2.0