Vintern rasat ut bland våra fjällar....
Hur cool?
Lipfish
Men Hakuna matata, idag är han lika pigg och kry som vilken annan bebis som helst, och fastän det nog dröjer ett tag till innan han växer ikapp så har han redan nu en bra början till att become The Michelin-man =)
Vi firar tre-månaders dagen i ära med en fin-fin body från Lipfish. Man bara MÅSTE älska kläderna därifrån!
Livet!
Okej, bilden gör sej verkligen inte rättvis här för solen sken fortfarande, himlen var klarblå och det var alldeles lagom kyligt ute. Perfekt kväll för en ridtur med andra ord! Damen provade att stanna någon gång, men gick fram efteråt utan att tjura eller krångla när jag la till skänkeln, så vi har väl tagit ett steg i rätt riktning. Snart fattar hon nog att det inte ens är lönt att försöka tjura, för jag ger mej inte i första taget ;) Vi joggade i alla fall en sväng i skogen eftersom hon gått hoppkurs i helgen och hon fick gå i en ganska låg, rund form och det enda jag egentligen krävde av henne var att gå FRAMMÅT! -vilket hon gjorde för det mesta. Hon är riktigt trevlig den där hästen, och jag längtar verkligen tills banan är så pass ridbar att hoppkurserna börjar om!
Timmy och Josef tittar på Fråga Olle (merverkarna är INTE blyga) och jag skulle mer än gärna joina dom nu, men om jag inte somnar snaart kommer jag ångra det bittert imorgon. Så, god natt.
Pinnbrön och promenader
Helgen har i alla fall vare hur trevlig som helst! Jag, Linn och Grim hann ut på promenad mellan regnskurarna igår och annars har vi bara umgåtts, spelat spel och ätit alldeles för god mat. Ja, för det mesta i alla fall! Pinnbröden jag bjöd på innan lunch kunde ju ha varit lite mera....hrm... O-saltade! Jag tyckte 2 tsk salt och 2 tsk bakplver lät mycket, men eftersom jag litade blint på receptet slösade jag inte mera energi på det utan lärde mej något istället, nämligen "Ta mycket mindre salt nästa gång!!"
Plus i kanterna
Bort me de, skitväder!
Jag sitter här med färg i håret och undrar om dom kanske stoppat fel färg i lådan, för det börjar skifta farligt mycket rött i det... jag som tyckte "Mocka chokladbrun" lät bra, nästan som Mellanbrun som syster Ida rådde mej att köpa. Chokladbrun, mellanbrun.. whats the difference? Är det de där "Mocka" innan som ställer till det kanske? Aja, tider får utvisa...
Jag begav mej i alla fall ut en sväng med Ayla efter middagen, och lilla damen i fråga testade verkligen gränserna idag. Hon stannade och vägrade gå flera gånger, backade och snodde runt, att hon är lite "fin i kanten" och helst inte vill blöta ner fötterna i onödan (typ vattenpölar) gör ju inte saken lättare. Synd för henne att jag är envis som en gammal get och fich henne både frammåt och genom vattenpölarna, så nästa gång hoppas jag på mindre tjurighet från hennes sida. Hon är grymt maffig och supertrevlig att rida bortsett från det =)
Va bliré för hårfärg, tro? Rött? Brunt?
Träningsvärk
I tisdags provred jag mina två framtida medryttarhästar, och jag kan lova er att om man inte suttit på en häst sedan i typ graviditetsvecka 20 så får man träningsvärk efteråt om man rider två hästar efter varandra. True story.
Hästarna har i alla fall samma ägare och jag kommer att rida dom någon-några gånger i veckan beroende på hur det passar och det känns SUPERKUL! Herreminje vad jag saknat hästarna och bajslukten ♥ Att en av hästarna är ett riktigt krut-paket gör inte saken tråkigare kan jag lova! Dock är det inte bara krut, utan det finns också några delar osäkerhet och rädsla med i bilden också bl.a så man får tänka lite "unghäst", och jag ska fundera vidare på det där med säkerhetsväst... kan kanske vara en bra idé?
Ikväll tar jag i alla fall premiärturen med den lite (mycket) lugnare av dom (vi kan kalla henne "tanten"), och jag hoppas verkligen att det slutar regna innan dess!!
Tant-Ayla
Paketdag
Jag vet inte vad det tagit åt vårat internet det.Är.Så.Jävla.Segt!! Hoppas Timmy kan bli klok på det när han kommer hem ikväll... Kidsen sover och jag vaknade just upp från en välbehövd powernap och tror bestämt jag ska påbörja en av böckerna som kom till mej idag, andra delen av Hungerspels-triologin. Om den är hälften så bra som första boken kommer det inte bli mycket sova för mej innan den är slut =)
Fint väder bjöds det på idag i alla fall, ÄNTLIGEN! Det kändes helt OK att bara gå ut i tunn vindjacka.
Eiya, fot!
Med på promenaden (förutom lilla Grim) fick jag med mej två följeslagare i form av grannens hund (som iof inte hade något val...) och våran kissekatt Eiya. Hon är inte ett dugg hundrädd och höll sej vid vagnen nästan hela promenaden, ibland sackade hon efter men var snabbt ikapp igen!
Nej, om man kanske skulle få i sej lite mat inann lilla terroristen kommer hem ♥
Coolaste tjejen i schtaan
Mörrn mörrn
Välkommen tillbaka. Tack.
Vad har hänt då? Eller rättare sagt, vad har inte hänt?? Tack och lov har det inte varit fler besök på sjukan, lilleman växer så det brakar (redan tre stl) och blir snart tre månader och lillan har blivit TVÅ ÅR! Sjukt fort är vad det går. Vi börjar väl med kalaset tror jag, det minns jag ju då det bara är två dagar sedan.
Jag har just insett hur högt vi satt ribban för kommande kalas då jag lyckades skaffa en helt UNDERBAR Pippi-tårta! Den var inte bara jätte-gullig utan god också, och Mlis lillasyster ska ha mången tack som gjorde den! Från mej får hon lätt i alla fall två beställningar om året från och med nu, den saken är som huggen i sten.
Födelsedags-Pippi
Oooh, gissa om mamman blev glad! Nu kan hon hjälpa mej att städa!↓
Lilleman växer och gror han, och om jag inte misstar mej så väger han nog drygt 4500 gram nu och har nog snart vuxit ur tredje storleken! Sen att han började i stl 44 spelar väl ingen roll =)
Hör och häpna, men mina löparrundor går förväntansvärt bra måste jag säga! Jag håller mej fortfarande bara till 4 km, men när vägen torkat upp lite så tänker jag börja ta mej an 7 km sträckan och börja KLOCKA! För så bra känner jag mej själv att om jag gör det så kommer jag att vilja få bättre och bättre tider, förståss, och det är mycket roligare att kunna springa runt istället för att måsta vända och springa tillbaka.
Baka baka liten nallekaka
Dom lite mera engagerade kakorna nedan:
Seriöst, hur fina blev dom inte??!! Kan vara dom vackraste världen någonsin skådat
Det är GOTT att baka!
Och behövligt att bada
Usch, nej nu måste jag duscha. Det var jobbiga 4 kilometer idag, men jag har åtminstonde ett hyffsat tempo nu. Särskilt om man jämför med för bara tre veckor sedan då jag inte hade något tempo alls.
Tacopaj till middag, det är smaskens det!
Nu är i alla fall alla grejorna till lillans kalas handlat så nu väntar bara resten, att BAKA tårtorna och kakorna, att BLÅSA ballongerna och att SLÅ IN paketen är några exempal. Jag tycker det är sånt som är kul, och Timmy överlåtar det vist gärna till mej =)
Igår var vi på Leos med Sandra, Emil och lilla Elils. En mycket lyckad dag fastän man skulle behöva en alvedon eller två när man kom hem, hua. En eloge till dom som jobbar där dagligen =) Lillan var aningen skeptisk mot självaste Leo och tyckte två meter var ett alldeles lagomt avstånd till det vilda lejonet och ville absolut inte gå fram och klappa, nej, hon virade sin lilla arm hårt runt min hals och vinkade glatt istället.
Jag har inte sprungit sedan i fredags och känner att det verkligen är på tiden igen! Nu finns det ju inget dåligt väder att skylla på längre =D
April april!
Idag packade vi in oss i bilen och begav in till stan för lite shopping, och shopping blev det!! Förutom lite presenter till en viss storasyster som blir 2 ÅR nästa söndag (vågar inte skriva det här, tänk om hon läser??!!) så fick Timmy sej ett par röda byxor (såååå snyggt!) (jag ska också köpa mej ett par, ska bara springa några mil först..), en webcamera till oss, två st bandeau-bh till mej och en ny laddare till min IPhone då den försvunnit spårlöst efter vistelsen i Malå...
Det är VÅÅÅÅÅÅR!
Titta vilka fina vårtecken jag hittade utanför vårat fönster idag! Har ingen aning om vad dom heter, och allvarligt talat kan jag inte bry mej mindre, men dom är ju fina att titta på i alla fall.
Idag har vi gjort våran premiärtur med syskonvagnen och det gick alla tiders. SuperSmidig och tydligen så bekväm att lillan omöjligt kunde hålla ögonen öppna fastän klockan bara var halv 10... kanske man ska börja sova längre än till halv sex på mornarna, va?!!
Swoooosch!, lät det när vi gled fram!
Efter middagen begav vi oss alla ut i fin-fina vädret och åkte lite skateboard. Alla utom Grim, vill säga. Och jag.
(Alla sätt är bra)
Nejmen titta! Jag provåkte i alla fall! Det gick jätte bra, jag lever ju fortfarande!
Nej, nu ska jag ut och sträcka på benen! Laterrr
Jag nästan kväljes!
Jag hade i alla fall planerat att göra crepes idag, och innan klockan var 09.00 hade jag stekt plättar och gjort svamp-stuvningen klar (Jag vet! Plötsligt händer det). Denna gången använde jag mej av en fryst svamp-mix av fem olika sorter svamp, och förutom att smaken blev lite mera "vilt" blev det ingen skillnad från tidigare gånger.
Timmy kommer hem, crepesen åker in i ugnen och vi avnjuter en god middag alla tre. Efter noga övervägande bestämmer jag mej för att ta en sista och tredje crepes för att fylla ut magen lite extra (man vet aldrig när man får mat nästa gång!) och när jag skär den i lagoma bitar råkar jag även skära en svamp mitt i tu.
Ja glömde!
Pust och stånk
När jag lix var så nära stan passade jag på att springa en sväng på några affärer också, och hem kom jag med ett nytt duschdrapperi, fönstergrejjer mot insyn, plåster, en till tutte till Grim (han tar bara en sort nämligen) och ett nytt lypsyl. Om inte lillan slutar käka lypsyl snart kommer vi att måsta ha ett seriöst samtal...
Hemma åter igen
Idag blev det grillat till middag med champinjoner, majs och potätsallad och det fick mej att verkligen tråna efter sommaren! Ge mej +25-30 grader. Snälla?
denna dagen i bilder och några bokstäver
Lagom till lunchluren (japp, dom sov SAMTIDIGT) passade jag på mej att stappla mej runt lindenäs. 5 kilometer på 35 minuter. Det är väl... sådär...
Men härligt var det!
Söt-Noel, även kallad♥
Vad för slags peng?
"Vad för slags peng? En enkrona eller femma, eller...?", frågade en av kärringarna helt ogenerat och jag var tvungen att bita mej hårt i tungan för att inte börja skratta, haha. Det fick mej att komma ihåg året då min lillasyster och hennes kompis gick runt på Haloween och sa "Bus eller godis! Om ni inte har godis går det bra med en slant!". Tro det eller ej så var det vist folk som ringde till mamma och pappa och hävdade att dom tiggt pengar. Konstigt va?
I tisdags fick vi finbesök i Flurkis i form av Mli och lilla Vanessa. Mli tog till och me med sej kameran i hopp om att få ta lite kort på "nytillskottet" (lillebjoj, altså), men det var lättare sagt än gjort med två små troll springandes preciiiiis där vi skulle fota =) Men duktiga Mli skall icke underskattas, på något vis lyckades hon knäppa många fina kort i alla fall! Kolla:
Tänk
Sporre?
Skorna var enligt mej SVINSTIA-DYRA (900 spänn!!!), och jag är alldeles för snål för att bara ha dom ståendes nu, så om dom inte kan få mej att vilja springa är allt hopp ute...
Det är väl på tiden
Imorgon blir lillebjoj 9 veckor, (!!!!) och jag undrar seriöst om jag fått någon sorts blackout eller minnesförlust för jag kan verkligen inte förstå var den tiden tagit vägen... Första veckorna hände det så mycket att det känns som ett tjockt, oigenomträngligt snötäcke, eller dimma, och det är inte förrän nu tror jag vi äntligen kan ställa oss upprätta och blicka frammåt =)
Nå. Tänkte berätta lite vad vi fick göra för "kul" på sjukan denna gången.
Jag tror det var dag två eller tre han fick dropp också för att "hjälpa till" att lösa upp slämmet i halsen lite, det hade han dock bara ett dygn drygt. Med droppet kom även den fina mössan som han fick ha på sej några dagar till utifall att han skulle behöva mera dropp.
Syrgas-grejen i näsan togs bort när han inte längre behövde den hela tiden och fick istället inhalera syrgas vid behov. Läkare borde verkligen börja samtala med varandra, tycker jag, för det var minst sagt förvirrande när allting ändrades varje gång det byttes läkare. Den ena sa att här skulle det inhaleras adrenalin var tredje timma med koksalt däremellan...
... medans den andre tyckte det absolut inte behövdes inhalera någonting alls för att se hur "tuff" han var och hur länge han kunde vara utan, vilket jag faktikst tyckte lät klokare då han fick ganska hög puls av adrenalinet...
Hostan blev bättre och bättre som tur var, och efter sex låååååååå-åååånga dagar var vi hemma igen, och ingen var nog gladare över det än storasyster =)
Möjligtvis var resten av familjemedlemmarna det också. Men vad vet jag?