Helmutt och plattmutt

Igår fick jag äntligen dra på mej ridhjälmen för första gången på väldigt länge, och jag måste säga att det blev ett väldigt givande pass!



HAHA!! Nej, jag skulle bara kolla så att inte grannarna dragit hem värsta rodeohästen innan dom sätter upp barnen på honom. Det var han inte. Rodeohäst, altså. Snarare pensionärhäst ;)
Start och stopp fungerade i alla fall, speciellt stopp.

Måste även få klämma in att jag var aningens lång för honom, det får man ju inte säga varje dag. 


På väg till ridbanan går man förbi dessa skönheter:



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0