2 dar i rad

Det enda konstiga med gymet jag går på är alla speglar som sitter överallt, what´s upp med dom? Om det är nägon gång man INTE vill se sej i spegeln så är det väl när man är röd i ansiktet och svettig, och konstigt nog så blir man det på gym.

(Inköpslista: NYA TRÄNINGSKLÄDER! Herregud...(jamen byxor iaf))

Miss Olympia nästa dåå. Jag tänker om sisådär 2-3 veckor.


Tydligen så är speglarna där för att man ska se att man lyfter rätt å så. Jag blir rätt så fascinerad av dom som lyfter så tungt att det ser ut som att dom ska spricka vilken sekund som helst samtidigt som dom har stenkoll på sej själv i spegeln UTAN att börja skratta. Fascinerande. För att få något vettingt gjort med speglar framför mej har jag kommit på en smart lösning, nämligen "Kolla överallt förutom frammåt". Det funkar sådär.

En av stretchingmaskinerna. Skulle inte tacka nej att ha hemma


Natt

Ambulans på väg! Del. 2

Haha, den lilla adrupta avslutningen i förra inlägget verkade inte vara så poppis märker jag.. heh. Bäst att göra någonting åt det då.

Vars var vi nu då... ? Värkarna har startat upp, vi har åkt iväg till lse, blivit mottagen av en argbigga och fått veta att förlossningen absolut, defenetivt har "startat upp". Okej...

Nu blev det plötsligt tal om ambulans till Umeå skulle hinnas med, eller om bebisen skulle bli tvungen att födas i Lycksele (ve och skam med en sådan läkare...). Lilla bebis verkade ju ha aningen brottom ut då det redan efter ynka  5 timmar från första känning hunnit så här långt och ännu en "undersökning" blev på sin plats bara för att bekräfta vad vi redan viste, öppen 5-6 cm.
Jag ringde och informerade mamma om att jag inte skulle komma tillbaka till Malå igen (ja, optemist-Moa hade varit i farten igen...) och att lillan nu absolut, defenetivt skulle behöva en barnvakt under några dagar. Hon lät aningen skärrad fastän hon nog försökte dölja det och önskade oss lycka till istället!
Efter en ganska så kort diskussion så bestämdes det i alla fall att jag skulle få åka ambulans ändå (wihoo) och att en Bricanyl-dropp skulle sättas in för att minska eller förhoppningsvis stoppa värkarna så att det inte skulle ploppa ut någon bebis i ambulansen. Efter ytterligare en diskussion så bestämdes det även att en barnmorska skulle följa med och sitta brevid mej, men som tur var så missade jag den diskussionen och trodde i mitt stilla sinne att det var självklart...

När "ambulansmännen" kommer inkörandes med båren och full mundering så kunde jag inte låta bli att småle för mej själv. Tänk att det skulle bli såhär, som taget ur en förlossnings-dokumentär, haha, dom lovade i alla fall att dom skulle köra försiktigt. Vad nu det är.

Droppet hjälpte lite i alla fall och jag hade några småklena värkar ungefär var 15:e minut som sedan börjar utvecklas genom att kännas mera "neråt", men som tur var så var vi inte alls långt borta då. Det vet jag genom att barnmorskan böjde sej fram och frågade shaffören och sa att det inte längre var så stabilt här bak.
Jag var dock lugn som en filbunke hela vägen *klapp på min axel*, jag kände ju varken knappt av några värkar och inget huvud stack upp någonstans där det inte skulle. Än.

Fortsättning följer...

Barnmorska besök

Skylten utanför barnmorskan är ju väldigt...eh... lungnande. Eller nåt.


Barnmorskan idag altså. Magen och bebis växer som dom ska, alla värden ser bara bra ut och jag kan konstatera att jag ökat 12 tunga kilon i vikt. Sedär, det var en glad överaskning! Själv hade jag gissat på minst tre kilo till...

Den lill♥s hjärtljud låg idag (v.33) på 144. Och för att jämföra med då lillan bebodde magen så hade hon 148 slag/min i V.31 och 140 slag/min i V.34. Detta säger mej naada, men jag vet att vissa (tex du, mamma=) ) tycker det är intressant, så varsågod =)


Annars har jag hunnit bygga till mej två ramar idag som nu endast behöver lite färg för att bli klara, och påbörjat en tavla till lillans rum. Hurtiga jag. Om jag bara kunde göra lite nödvändiga saker också, som att packa till imorgon, fast sånt är ju inte lika kul. 


Alien?

Vad är det för en liten alien-bebis jag har i magen? Jag är helt säker på att den försöker gräva sin väg ut då man kan se hur det liksom "skrapas" längst med magen typ hela tiden, haha. Det syns hur tydligen som helst =)

För tillfället är min största kvällshobby att ligga och peta på magen och se hur det sparkar tillbaka ♥ Mysigt. Om det inte vore för den fördömda halsbrännan (som ÄVEN kommer på dagarna nu. -mutter-) så har jag absolut inget mer att klaga på =)


Att föda

Medans Timmy tar på sej hörlurarna och försvinner in i antingen CS, LOL eller något annat dö-trist dataspel (hehe) ska jag sätta mej och läsa vidare på Gudrun Abascals bok "Att föda". Det är en SUPER bra bok för alla som är gravida eller på något sätt intresserade av graviditet och förlossning, och fastän jag redan läst den en gång känner jag att den ger mej något denna gången med! Rekommenderar den starkt.



Bilden lånad HÄRifrån

Men halsbrännan!

Uäk, om jag försöker mej på någon ställning som inte innebär att jag sitter käpprätt rakt upp så kommer halsbrännan smygande, eller rättare sagt springande, på direkten. Inte kul alls, tur att det finns såna tuggtabletter mot det och dom hjälper faktikst på momangen! Ändå tog det mej ett helt avsnitt av "American horror stories" innan jag pallrade Timmy till köket för att hämta. =)


Nu har vi gått in i vecka 28 och det känns helt sjukt. Superbra också såklart att det börjar närma sej, men jag kan inte riktigt fatta att vi har turen att få en liten bebis till! Det känns som att jag ska vara, och har varit, gravid huuur länge som helst =)







-Harkel- V. 28

Barnet växer och det känns i din kropp – du är lite tyngre och svettas mer. Har du dessutom märkt att du blir andfådd lite snabbare än vanligt? Det är helt normalt. Det beror på att barnet växer och att det finns mindre plats för din mage och dina lungor.


Ditt hjärta slår också lite snabbare (för att transportera runt den ökade blodmängden) och därför andas du lite snabbare än vanligt.


Men även om den har börjat bli lite mer krävande har du kanske också upptäckt att du har fått mer kontakt med den lilla människan inuti dig? Om du trycker lätt på magen är det kanske någon som trycker tillbaka. Be din barnmorska att hjälpa dig att känna igen barnets olika kroppsdelar. Det är kul att veta om det är en fot eller en hand som gör sig känd, eller om du smeker ett huvud eller en liten rumpa. Text lånad HÄRifrån

 

 

Jag måste absolut fråga Maggan (barnmorska) hur man vet vad det är man riktigt känner på! Skulle vara roligt att veta om man klappar på en liten rumpa eller ett litet huvud. Inte för att det spelar någon roll egentilgen =)

 

 




RSS 2.0