Hoppkurs

Usch, jag borde egentligen gå raka spåret in i duschen och stå där. Länge. Så fräsch känner jag mej just nu, men det är ju ett bra tecken på att man jobbat! Det är härligt att svettas, då känner man sej lite duktig efteråt.

Hoppkurs idag, altså. Z hade nog träningsvärk eller lik från igår (också hoppkurs) då hon kändes väldigt seg och mör, och den lilla gnutta energi hon hade i början gick ganska snabbt över. Hon gick inte riktigt på alla cylindrar tror jag =) Men hon skötte sej mycket bra tycker jag, men tanke på att hennes ryttare (jag!) verkligen inte fick till varken ridningen eller känslan idag... suck. Avståndsbedömning, vad är det? Inget jag hade en susning av idag i alla fall, och eftergift? Är det någon slags hjälptygel?

Nej men seriöst så kändes jag inte riktgit på G idag. Jag ska göra mitt yttersta för att rensa bort alla spår av hoppkursen ur hjärnan och kicka ass nästa hoppkurs istället. Japp japp! Hakuna Matata.


Ritad av mej 2006. Om någon undrar vars det andra hinderstödet tog vägen så flög det flera kilometer när dom kraschade

Hemma igen. Schöööönt!

Det har riktigt ekat här ett tag nu, men nu efter en onödigt lång pause finns det huur mycke som helst jag kan ordbajsa ner.

Vi kan börja med att Mli, Krister och lilla Nessa nis har varit här från i fredags, och med Mli kommer även hennes kamera. Tyvärr har den användits väldigt oflitigt, men det följde med till stallet igår på en oplanerad balansövning (heheeee) och en stund på hoppkursen idag, dock var hon tvungen att avbryta mitt i då dom skulle börja bege sej hemmåt, men några bilder hann hon nog ta tror jag. Nåja, hoppkursbilderna får jag tag i senare idag, men tills dess kan jag bjuda på "balans-bilderna" från igår. Haha. Ja...









Joo just de!! Mli fick provåka lite på Z också, det gick riktigt bra med tanke på att hon typ inte suttit på en häst sedan gymnasiet =)



Nu håller vi alla på att svälta ihjäl, och det är vist jag som står för maten idag så det är bäst jag rappar på!







Hoppkurs idag dåå

Man blir inte ett dugg ridsugen när man står på sidan av på en hoppkurs. Inte ett dugg. Den krockade lite idag då Timmy slutar att jobba precis som den börjar, och jag kände inte riktigt för att lämna lillan ensam hemma en timma så cyklade dit och agerade fotograf istället när han kom hem.
Någon gång ska jag kämpa mej igenom den nedra instruktionsboken som kom med kameran, men vem tror dom egentligen orkar läsa igenom en nästan tre cm tjock bok ??! Okej om den handlar om drakar, trollkarlar, bäckahästar eller Rand Al'thor, men intruktioner till en kamera, njaae, jag tror inte det.
Nämnde jag att jag absolut inte kände för att putta ner närmsta ryttare och hoppa upp och rida själv?!  Det gjorde inte saken bättre att dom hoppade en rolig och givande övning heller... dom har alltbra nog tur att alla fick sitta kvar i sadeln idag. Ja, dom flesta i alla fall...
·
·
Men nästa vecka, då jäklar !

Kontrast

Pjuuh ! Jag kom just från en hoppkurs med nya medryttarpållen, och jag måste säga att det gick bra. Mer än bra, men mindre än super-bra =) Hyfsat med tanke på att jag inte hoppat sedan före jul och att det var andra gången jag red henne. Hoppning är verkligen en färskvara, men det är ridning också !!
"Sara" och Danika är verkligen varandras motsatser. Natt och Dag. Svart och vitt. Sara och Danika.
Danika är liten och nätt med spänstiga, kvicka steg, väldigt lyhörd med både säte och hand, kort sagt en dröööm att rida. Sara däremot är stor och en lite grövre typ av halvblod (ingen fullblodskorsning här inte), hänger mer än gärna i handen och går inte fortare än vad hon behöver, haha ! Efter att ha ridit Danika i nästan två veckor så kändes Sara som en gammal pensionär på söndagspromenad =)
·
Hon naggade fast i bettet ganska på direkten, men efter vi travat fram på cavaletti och kryss i åttor och bågar mjuknade hon något i både sidor och mun, men jag var verkligen tvungen att rida som en blådåre för här får man verkligen ingenting gratis!
Men då plötsligt släppte det något. Hon började jobba ordentligt med bakbenen och kom upp i formen något, och OJ vilken skillnad det blev. Är detta samma häst?
Jag var fortfarande tvungen att vara på henne ganska mycket då hon mer än gärna tar ett extra galoppsprång innan hindren, men dom flesta språng litade hon på mej så pass mycket att hon hoppade av då jag ville. Vilken skillnad det blir då, inte helikopter-språng =)
"Ridläraren" (förre ägaren) var väldigt nöjd med oss i alla fall, tyckte att jag red bra och hade enormt bra balans. Sånt är alltid kul att höra! Och behövligt.
·
Övingen vi gjorde var verkligen vad "Sara" (undar just om det är hennes riktiga namn eller smeknamn..?) behövde för att komma loss, och nu vet jag lite vad jag ska tänka på när jag rider henne. Men först och främst måste man få igång FRAMMÅTBJUDNINGEN, då kommer nog det mesta av sej självt. Typ.
·
Detta nedan var uppbyggt i alla fall, då kan man göra lite hur man vill. (Inte om man är på hoppkurs förstås)
Duschen nästa!

En SÅN dag

"Idag skrittandes mot ridbanan så skyggar Danika för minsta lilla. Ett löv som prasslar... en brun fläck på gräset.. ett träd.. ett spöke ?
Suck, jaha. Är det en SÅN dag idag. Egentligen borde jag vänt om och styrt kosan tillbaka till stallet men det gjorde jag ju då inte."... så långt hann jag skriva innan Linn och Cmaeron kom för att spendera helgen hos oss och den stackars bloggen glömdes bort =)
Danika var i alla fall väldigt löjlig igår, och bommarna som legat utanför staketet hela veckan (och som alltid ligger där) hade plötligt odlat huggtänder och hon frustade och gick på tårna varje eviga gång vi red förbi. Dubbel-suck !
Efter vi ridit föbi ungefär femtielva gånger gick hon förbi utan att slingra sej som en orm, bara för att börja om från noll om vi bytte varv. Suck igen. Efter löjligt länge gick hon i alla fall "normalt" förbi i båda varven och då gav jag mej, klappade henne och började skritta hemmåt.
·
Den korta asfaltvägen man måste skritta genom byn lyckades vi träffa av både bussar, husvagnar och cyklister som cyklade så nära att  jag kunde knuffat omkull den om jag vinklat ut armbågen något.
Bussen körde om oss i sakta mak för att "pysa ut" när vi var jämnsides. Inte mycket uppskattat av Danika.
Husvagnen skramlade högt och ovänligt. Inte mycket uppskattat av Danika.
Och räser-cyklisten som kom skrämde nog oss båda lite då han swischade förbi i 190 inte ens en meter brevid oss. Det var en mycket....hrm... intressant ridtur och hemfärd med andra ord och om man ska vara efterklok så skulle jag följt min magkänska från första början -Styrt kosan (kossan!!) tillbaka till stallet.

Eloge till Danika !

Vilka jävla skåpmongon det finns där ute altså !!
På vägen hem från ridbanan går man över en träbro som går över ån, inte bred nog för två bilar men tydligen alldeles lagom för en häst och en bil...
Om vi får möte vid bron brukar jag alltid rida ut så jag rider mitt på vägen så att ingen ska få för sej att försöka brassa om mej, det blir alldeles för tight! Bara träbron är spännande nog då den låter lite "ihålig" då man skrittar över den och Danika brukar ta enorma steg över "skarven" som blir från asfalt till trä. Ibland har hon till och med tagit ett litet skutt över, haha.

.
I alla fall. Idag såg jag att det kom en bil i full fart drygt 500 meter bort så jag rider ut i mitten av vägen då jag var närmast bron och tänkte att hon minsann gott kunde vänta lite (bron är kanske 6-8 meter lång ?). Det var en grårig liten sur dam i en ful liten bil som inte alls ville vänta, så hon styr mot höger och börjar köra. Jag ser på henne att hon tycker att jag ska flytta mej åt sidan, så jag bara vinkar åt henne att stanna -vilket hon gör, och börjar därefter TOGVARVA bilen !
Danika ska ha stor eloge för idag! Trots att vi gick på den läskiga bron mot en bil  som står på högvarv så det ryker om den går hon förbi den väldigt lungt och sansat ♥.
Jag berömde och klappade henne, men inuti kokade jag! Jag hade ögonkontakt med tanten hela vägen och jag tvivlar inte en sekund att mina ögon svartnade som dom kan göra då jag blir förbannad!
Tänk om hon inte skött sej så exemplariskt ?
Tänk om det var en unghäst jag satt på ?
Tänk om, tänk om, tänk om...
.
Direkt vi passerat bilen så pass att hon kunde köra vidare så gjorde hon det. Med en rivstart! Stackars Danika nästan satte sej på rumpan då hon guppade iväg med bilen.
Det borde finnas ett långt kapitel i Körkortsboken om "Hur man passerar en häst" och vad som kan hända om något går fel.
.
.
Ridningen idag gick i alla fall superbra! Vi fick fram en väldigt bra och stadig form med hjälp av "ruter 4" och lite lösgörande arbete och hon gick som en klocka! Fina häst. Om man bara får til övergångarna till 100% skulle hon kicka ass i alla dressyrtävlingar med hennes killer gångarter.
Jag önskar mej Danika i julklapp

Tog lite bider på vägen hem också, vi hade det ganska bra =)
Nu ska jag äta upp min egengjorda rabarberkrääm. Den är supergoo!

Finaste Danika !

Väldans vilken sen kväll det blev idag, jag Åkte till Danika vid sju och kom inte hem förrän för 10 minuter sedan. Jag beslöt att rida till banan och bara vägen dit och hem mäter drygt 7 km som vi naturligtvis skrittade =) Hur mysigt som helst var det ♥ Över åkrar, genom skogsdungar och längst med bäcken.
Väl på banan var hon GRYM! Hon gick otroligt bra och jag bara njöt... underbart! Red på tränsbettet med fasta ringar och jag tror att jag kommer att köra på det några dagar då hon verkade trivas så bra med det, och jag med. Övergångar står på schemat imorgon !
Nej, nu sitter Timmy i soffan och väntar på att vi ska slå på Sanctum. Det ska tydligen vara bra ?

Danika bomb!

Idag följde Timmy♥ till stallet och agerade hästskötare och fotograf =) Han tog både in och ut Danika alldeles själv samt borstade lite på henne. Jag kom på nu i efterhand att det skulle vara lite kul att ha bild när han gick med henne, för hon såg ut som en ponny brevis honom, haha !
Timmy förvandlades tydligen till ett stort elakt moster om han kukade eller satte sej ner i gräset då ha fotade, för Danika nästan satte sej på rumpan då hon fick syn på honom.
·
Hon var riktigt på G idag och provade både bockningar och brallningar, haha! Tyvärr kom inget av det med på någon bild, för direkt efteråt då jag skrattandes tittade om Timmy fotat oss så stog han med ryggen mot och kollade igenom bilderna... suck. Varje gång !! Nåja.
Nu ska vi dra till stranden, alldeles för varmt för att inte bada ! Tjingeling

Skitväder !!

Man har nog blivit lite bortstkämd gällande vädret senaste tiden, när jag såg att det regnade ute och "bara" var 14 grader kastade jag på mej en mössa och höstjackan innan jag cyklade iväg mot stallet i morse. Jackan var minst sagt onödig, men mössan var bra. Mest för att mitt hår såg ut som ett kvastskaft efter att ha lagt mej i blött hår igår.
Halvvägs till stallet såg jag ett det hängde en stor, äcklig spindel från styret och jag kan nästan svära på att den visade huggtänder och gjorde sej redo för en attack så jag hoppade av i farten medan cykel och spindel fortsatte ned i diket. Det såg nog väldigt graciöst ut.
Efter att ha stått en ganska lång stung och funderat om spindeln satt kvar på cykeln eller om den krypit iväg tog jag mej tillräckligt med mod för att leda upp cykeln på vägen igen, inspektera den lite, och cykla vidare. Usch!
·
Den var hästen Zara som stod på schemat denna morgon (Danika får vänta till ikväll) och det är altså andra gången jag rider henne. Hon brukar tydligen testa nya ryttare och man kan ju inte bara sluta med en sådan fin tradition.?
Vi hann drygt hundra meter innan hon pallnitade och vägrade ta ett enda steg frammåt. Istället kastade hon sej hemmåt och när jag vände henne backade hon i typ 190 direkt jag använde något frammåtdrivande medel. Trevligt. Efter kanske 10 minuter gav hon sej dock och skrittade sedan hela vägen till ridbanan utan krångel.
Jag älskar att vinna!! I vad spelar föga roll =) Väl där gjorde vi inget avancerat, bara kände på varandra lite och hon är verligen motsatsen till Danika som är lätt i handen, kvick i benen och mycket känslig, bl.a. Jag vet inte vad jag tycker om henne ännu...
·
Nu ska jag och lillan ner till lilla kaninen, hon vill nog ha några småkorn till frukost =)

Bildbomb. -kabooom-

Jag blev ju helt till mej igår när vi fått hem lilla... kattla? (haha, fortf obestämt) att jag glömde bort att lägga upp bilderna på jag och Danika. Mia var så snäll att hon knäppte några kort när vi red runt lite på åkern.
Hon var ganska stökig med huvudet till en början och villa gärna rusa ifrån mej. Verkade tro att hon var på rock konsert eller liknande, men efter lite 8-vilter, serpentiner och skolor stabiliserade hon sej något. Stundvis gick hon Riktigt, riktigt bra! Idag ska jag dock byta bett till ett vanligt 3-delat. Eller varför inte prova hackamoret? Hon rids på rakt bett för tillfället, och det kan ju vara bra att vaiera lite.
Bilderna blir lite suddiga, varför har jag ingen aning om ?? Kanska ska ta och läsa den där instruktionsboken någon gång...
Jag måste verkligen byta tröja nästa gång jag ber någon fota oss. Denna såg gräslig ut =) Har jag någon vinröd, tro?
Det plus vinröda benlindor, svarta skor istället för bruna, svart träns istället för brunt, svarta ridbyxor istället för bruna o chaps, vinröda tröja och svart hjälm istället för solblekt svart så kan vi vara med i Dressyrmupparnas Bästa matchning! Wihoo

Hästabstinensen får fäste...

Vilken värme vi har! Men jag klagar absolut inte, faktikst så tror jag inte det kommer yttras en enda ond kommentar om vädret ur min mun så länge solen skiner.
·
Just när vi kom oss ut i morse så hördes ett välbekant "klipp klopp klipp klopp", och jag skyndade att haffa tag i lillan för att gå mot vägen där en häst skrittade förbi. "Där! Där! Där!", sa hon och klappade händer. Duktig flicka =D
Det är sommar det! Hovslag mot asfalten, barbacka turer och grimskaft-tyglar. Jag kom att tänka på den där sommaren då jag, Vanessa och Denise fick hyra sommarhäst för första gången. En dag fick vi för oss att rida två coh två. Sagt och gjort! Självklart höll vi oss inte i någon paddock eller ridhus, neeej, vi skulle ut. Haha. För mej och Annasara gick det galant, och vi fnissade glatt åt Denise och Ann som det gick sämre för... Vi var tvugna att sakta av flera gånger så dom inte skulle dunsta ner i marken båda två. Hehe, oj vad dom gnällde =) Om jag inte minns helt fel så gav dom upp efter ett tag?
Hästarna har tagit en alldeles för lång paus i mitt liv nu, men jag har flörtat lite med Danikas ägare så jag ska få rida henne lite och förhoppningsvis så hittar jag en foderhäst någon gång framöver. Jag och en av våra grannar satt och drömde oss bort lite nu på förmiddagen, och vi kom fram till att vi absolut måste ta reda på hur mycket det skulle kosta per månad, för det är ju det det hela hänger på i grunden.
Stallhyran kostar enbart 200:-/månad, men då får man ju inte glömma bort övriga kostnader såsom försäkring, hovslagare, foder, ev träning/tävling... listan kan göras ganska lång, men oj vad det är värt det!
·
Danika, på söndag kommer jag...♥
old pic

Hästpromenad


En sak att lägga på plussidan med att bo där vi gör
är att det finns två stycken stall inom en 5-minuters promenad, så när jag känner Häst-abstinenten komma krypande är det bara att placera lillan i vagnen och bege sej ditåt. För att den ska försvinna helt krävs nog en del ridning också, men nivån sänks till en ngt rimlig nivå i alla fall. Jag måste verkligen hitta en häst att rida snart, där med bastu!!


Chokofilijoko

Åhhhh låt mej bli kvitt denna vedervärdiga förkylning, jag står snart  inte ut!
Igår morse vid ungefär halv 9 kanske så känner jag en huvudvärk komma krypande, och inte nog med det så märker jag av ett lätt "skimrande" på mitt vänstra öga. SATAN OCKSÅ! Migrän påväg, nu gäller det att handla snabbt!
Jag kastar på både mej och lillan jacka och byxor och går över till grannen för att låna telefon för att ringa hem Timmy (jag måste skaffa nytt abonemang) och redan på den lilla stunden har "skimrandet" nu nått hela mitt vänstra öga. Mycket obehagligt att bara se med ett öga... huvva.
Timmy svarar inte, så jag lämnar två brådskande röstmeddelande och går tillbaka hem igen. Väl hemma har nästan all min syn tagits över att detta elendiga "skimrande", så mycket att jag knappt ser vars jag går, följt av en väldig yrsel vilket resulterar i att jag ramlar omkull på golvet en gång. Inte mycket nice...
Tillslut ringer Timmy i alla fall, och jag säger att han måste komma hem så fort som möjligt, och det gör han. Alldeles lagom tills han kommer hem så ligger jag också och spyr i toan också. Ett trevligt sätt att spendera en dag.

Något lite mera trevligt var helgen och 3-årstestet i Boden. Lilla "Rut" skötte sej exemplariskt på banan och kammade hem inte mindre än 50 p som Dressyrtalang och 48 p som Hopptalang!  Strömsholm- here we come! (dom iaf, får se om jag hakar på)
Hoppningen gick sådär faktikst... hon var ganska matt och rättade sej dåligt. Domaren såg hennes enorma kapacitet i början och sa att han mer än gärna skulle sätta högre poäng på henne, men kunde inte då hon presterade som hon gjorde. Det kändes lite kasst då både jag och Johnna vet att hon hoppar 10/10 om hon har en bra dag.
Nåväl. Hon skötte sej i alla fall utmärkt på banan, och man kunde känna sej mäkta stolt då man ledde runt henne. En riktig snygging är vad hon är! Annat är det inna i boxen...
Jag höjer min högra hand och placerar den andra på bröstet när jag säger att jag aldrig i hela mitt liv skådat en häst med ett sådant humör! Om man fantiserar ihop den värsta tonåringen av dom alla, multiplicerar den med 25, lägger på några år av trots så kommer man ändå inte ens i närheten av hennes humör. Hon hugger, sparkar, trampar, tränger, stegrar och visar verkligen noll respelt när jag skulle sköta om henne, och jag fick bittert ångra orden jag sa fredagen just innan vi for "Guu, vad snäll hon är. Hon är ju jätte mysig, ju"
Bah! Bara knoppningen tog närmare en timma, och det fanns tillfällen då jag verkligen trodde att jag skulle bli sparkad eller ett revben fattigare, men som tur var kom vi alla hem oskadda.
Men det sägs ju att dom bästa tävlingshästarna är dom som har det sämsta humöret. Det stämmer nog ganska bra.
Snygga "Rut" och jag. Världens bästa uppställning, höhö
Jo, Timmy undrade varför vi inte duschat henne. Hon såg ju alldeles grå-daskig ut =)

Man är inte mer sjuk än vad man gör sej till

Efter en välbehövd dusch känner jag mej plötsligt som en ny (och lite fräschare) människa! Jag har gått och kännt mej lite bedrövlig i några dagar med hosta, rinn-snore och lite hängighet, men efter den hära närpå iskalla duschen så känner jag mej pigg som en mört. Vist är det trevligt när varmvattnet plötsligt tar slut just när man håller på att schampoonera in håret?
"Man duschar inte för att det är skönt, utan för att bli ren"

I alla fall. Nu skiter jag i allt vad hosta och snor heter, jag har absolut inte tid att bli sjuk(are) nu! Helgen närmar sej med stormsteg, och imorgon beger vi oss av mot Boden för "Rutans" 3-årstest. Mamma ringde mej 22.55 igår, och då befann jag mej fortfarande i stallet. Puh! Mycket att göra och tiden rusar i 290 när man tjoar på som man gör i stallet, men nu är i alla fall kusen lite trimmare i både öron, man och svans. Benen, putsning och lite (ALL) packning återstår men det får jag nog bukt på ikväll.
Svansen ska få sej en omgång till då den envisas med att fortfarande vara lite gulaktig... Har provat både såpa, jif och silver schampoo, men det är en envis en...

Bjuder på en bild av lilla Bebis-Eiya



Föl och unghästar

Igår var jag en sväng till Johanna och grodde in mej själv med lite hästlukt, så nu ska jag inte duscha på ett tag har jag tänkt.
Där har det hänt grejer, kan jag lova! Det står inte mindre än 11 hästar om man räknar med dom två småfölen, och ett av dom var bara några timmar gammalt. Naaaw! Han fick komma ut för försa gången och det tog inte länge innan han försökte på ett och annat bustrick, det gick väl sådär =)

Lilla kalven



Där fanns även ett litet föl som INTE var det minsta vinglig på sina långa ben och som dessutom är så perfekt utvecklad att det bara är att sadla och rida iväg =) Om han vore äldre än några dagar, vill säga. Och o-inriden.  








Sedan blev det hästjakt i dryga halvtimman... Hästmamman (jag och namn...) tyckte att hennes fölis sprang alltför långt bort från henne, så hon beslutade helt enkelt att följa med honom. På två röda var det plötsligt två hästar lösa och som tyckte livet i det fria var störtkul och tänkte absolut inte låta sej fångas! Det spelade ingen roll hur mycket vi lockade, mutade och skramlade med hinkar med godis i, dom kom när dom blev less.
Så det så!

Efter hästjakten blev det fika och planering av kommande helg då det bär det av till Boden och 3-års test. Skönheten som ska med kommer att slå alla med hästlängder om hon känner för att visa upp sina bästa sidor av sej, så det håller vi tummarna för !
Dessvärre lyckades jag inte knäppa något charmerande kort på henne då hon hade täcke på sej i hagen, och i stallet... ja i stallet ska man helt enkelt inte knäppa något kort! Men jag gjorde det endå.


Gidde Palema, din vackra häst.


Så fint =)


Se så ridningen ställer till det!

Trots ynka 15 minus grader så dunkar händerna av kyla redan medans vi skrittar fram i skogen. Usch då, kanske skulle ha tagit andra handskar än mina tunna Rosa-bandet handskar i nappa... Att jag aldrig lär mej.
Händerna fortsätter att dunka, dunka medan jag rider trots att jag försöker gömma dom inuti ärmarna på ridoverallen. Det funkade inte så bra, mudden sitter alldeles för hårt och ärmarna är för korta. Blä.
Jag ska designa en egen ridoverall till nästa år som ska ha alla extra finesser som inte finns på Hööks-overallerna. Te.x Långa ärmar som når över händerna om så önskas, supertunn supervarm fodring så man aldrig fryser men samtidigt inte känner sej som en michelingubbe och krage som går att dra ända upp trots halsduk.
När jag likka ändå är på G kan jag även designa en snygg ridhjälm utan dom där fula "luft-hålen" som numera finns på alla dyra märkes hjälmar och ridskor med samma supertunna och supervarma fodringer som kommer att finnas i mina ridoveraller. Det ska även finnas snygga ragg-sockar som går upp över knät. Så skönt.
Detta kommer att bli storslaget!!
I alla fall. Här bjuder jag på lite bilder på mina stackars fingrar.
Nedan: Haha, min hand ser ut som en klo... raw raw. Det ser faktikst inte så svullet ut på bilden..?

Sådärja!

Då var både Teo och Milka motionerade för dagen. S har åkt på den fördömda förkylningen och ligger hemma i sjuksängen med feber, och snäll som jag är så antog jag mej Milka med. Hon är riktigt härlig den där hästen, så det krävdes inte mycket övertalning. Ingen alls, faktikst.

Milka fick sej en galopptur i skogen. Jag stod i fältsits hela tiden och vi rullade bara på i ett jämt tempo hela tiden. Härligt!
När vi kom tillbaka till stallet var hela bogen, frambenen och mulen full i dreggel =) Ingen kan då klandra henne för att inte tugga på bettet.
Med Teo tänkte jag göra samma sak, men han kändes så pigg och spänd att jag istället travade fram i skogen och tog galoppen på banan. Även där ställde jag mej upp i fältsits och vi rullade bara på i ett bra, jämt tempo.
Även han såg ut som en jultomte när vi kom in =)
Varje gång jag är ute och galopperar en häst så dyker samma tanke upp, och det är varför, VARFÖR, jag inte har provat på galopp någon gång!? Jag har haft alla tillfällen i världen att kunna åka till ett bra galoppstall och prova på, både i Sverige och utomlands, men jag antar att hoppintresset har trängt sej före i den kön.
Gymnasiet som jag gick på ville att vi skulle utomlands på våra APU:er och dom betalade rubb och stubb vart vi än åkte, men nej, jag åkte till Skåne, Kalix och hem till Malå(?) istället.
Jag ångrar det bara lite idag. Bara lite.
Lika lite som jag ångrar att jag inte tog jobbet på Strömsholm som jag blev erbjuden av gubben som kom och hade Hästskötarexamen, eller jobbet nere i Skåne i ett hoppstall som jag hade lindat runt mitt lillfinger.
Men hey, om jag hade tagit någon av dom tillfällerna kan jag med säkerhet säga att jag inte skulla ha varit där jag är idag.
Jag skulle inte sitta och blogga i en perfekt =) lägenhet med den underbaraste pojkvännen/sambon som finns, och framför allt så skulle jag inte vara mamma till världens finste, goaste och sötaste lilla tjejen i Världen!
Det, gott folk, trampar ner alla hästjobb längre ner än gruvarbetare!

Hoppning är en färskvara. Markarbete med.

Min ridhjälm borde förmurkna snart med tanke på hur mycket intorkad svett den består av. Skulle tro att det är ungefär 85% svett och 15% hjälm kvar. Borde göra en seriös funderare på att köpa en ny, tror den skulle gå i ungefär 1346 bitar om jag skulle ramla av. Nåja, det får bli ett senare problem.
Idag stod det markarbete på mitt och Teos schema, och med tanke på att varken jag eller Teo har travat så mycket som över en bom senaste månaderna så gick det ganska bra. Tillräckligt bra i alla fall.
Mitt motto för dagen blev: Träning ger färdighet. Och träning ska det bli! Hädanefter ska cavaletti och studs stå med på det dagliga schemat. Inte riktigt, men nästan!
Haha, ja... vad säger man?
Han var lite vinglig och Väldigt pigg, och min avståndsbedömning var inte den bästa. Men jag hoppas att allting ska lösa sej med lite träning.
Bilderna ovan får lov att vara "FÖRE"-bilder. "EFTER"-bilderna kommer om några veckor då allting, förhoppningsvis, funkar =)

Tidigare inlägg
RSS 2.0