Idag var David och hans gröngölingar (militärsnubbar) i Umeå och marscherade runt i hopp om att få underskrifter till eventuell värvning och likn. Dom skulle hålla till i Centrum hela dagen lång, så jag tog lillan i vagn och begav oss dit. David träffar man ju trots allt inte varje dag!

Vi gick, och gick, och gick, men inte en endaste militär var i sikte. Var camouflaget så bra att dom inte syntes? Ja, det verkade så...

Lillan ledsnade så vi gick hem, och väl hemma såg jag att han skulle hålla till inne på MVG. Dööööh, vi hade ju bara spanat utomhus.

Jag gick i alla fall tillbaka för att åtminstone säga hej och tvär-prata lite, och jag tog reda på både det ena och det andra. Bland annat att deras utrustning väger ca 22 kilo ("Det är som att gå runt och bära två stycken av dej, Moa" Bah) och att deras vapen inte var laddade för tillfället. Självfallet tog jag tillfället i akt och frågade om jag fick provhålla geväret. Det fick jag.

.

Man får tydligen inte sikta på folk trots att den var oladdad och utan skott. Folk ryggade nästan tillbaka. Ta bort nästan...

Nåja, man lär sej något varje dag.