Sådärja, då var denna valborg över för våran del. Majbrasan brann ned relativt fort då den mest innehöll törr-kvista, men fint var det i alla fall! Lillan var konstigt nog mera intresserad av den fina kören som sjöng och ville gärna komma upp i huvudhöjd för att tjuvkika på sångpapprerna dom höll i. För hennes skull hoppas jag att hon ärv sin pappas ljuva stämma istället för mitt häxvrål, annars är några sångpapper inte tal om =)